Vinterstämning från Jokkmokk....

-22 grader på morgonen, åkte en sväng upp efter kvikkjokksvägen, hoppades att få syn på någon älg, men det kanske är för tidigt för det. Det fick bli några landskapsbilder....

Jakt med både bössa och kamera......

Har roat mig med att plocka ihop lite fakta om tjädern, Tetrao urogallus, som jag jagar både med bössa och kameran....
Jag jagar tjäder och orre med mina skällande fågelhundar (finsk spets). En urgammal jakttradition, som gav ett viktigt tillskott till mathållningen. Hundarna som används är finsk spets och norrbottensspets, hundarna söker upp fågel med hjälp av vittring, när hunden hittat fågeln träar den ofta, hunden skäller då oavbrutet på fågeln, som då har hela sin uppmärksamhet riktad mot hunden, då är det upp till jägaren att smyga, åla och försiktigt ta sig fram i skottläge. Det är en human jaktform där man i lugn och ro skjuter mot ett stilla mål.
Naturligtvis tar man tillvara på köttet....helstek, soppa, röker m.m.

Tjädern är den störste av skogshöns, en vuxen tupp kan väga 4-5 kg, hönan c:a hälften.
Tjädern förekommer över stora delar av Nordeuropa och Nordasien (norra barrskogsregionen), lokalt kan den även förekomma i bergstrakterna i Mellan- och Sydeuropa.
Tjäderspel är en mäktig upplevelse, de stolta tupparna försöker inponera på hönorna och det kan gå rätt hett till mellan tupparna. Spelet inleds ofta på nattkvist (där fågeln sovit under natten) Spelet inleds ofta i månsken i första gryningen. När det börjat ljusna tar tuppen mark med ett brakande och fortsätter spelet tills solen gått upp. På ett stort spel kan ett 20-tal tuppar samlas. Tjäderspelets maximum infaller vanligen i början av maj, då hönorna besöker spelet.
Tjädern tillhör den gamla, glesa barrskogen och trivs bäst i bergrika tallskogar genomdragna av små myrstråk. Tjädern är ganska skygg och man ser den vanligen blott glimtvis när den brakar upp från marken eller ett träd. Största chansen att få se dem är faktiskt från bil på små grusvägar, där de plockar grus för matsmältningen.
Hönan reder det enkla boet, vanligen vid en trärot. Kullen består av 7-11 ägg, som ruvas av hönan i 25 dagar, hönan häckar redan 1 år gammal. Kycklingarna, som genast lämnar boet och leds av hönan, söker sin föda själv. De kan flyga en kort bit efter någon vecka, men är ordentligt flygga efter 3 veckor och fullvuxna först efter 2-3 månader, då kullen upplöses.
Tjädern äter mest växter och letar föda på marken under vår, sommar och höst, på vintern är det tallbarr som gäller, vissa tallar tycks vara mer välsmakande än andra, man kan se "tjädertallar" där tjädern ätit nästan rent i talltoppen. Faktauppgifter hämtade från Nordens fåglar.

Bli lång och smal i ett nafs........

I tidig morgonsol uppenbarar sig en slank tjej för mig....
- 24 grader i morse, strålande vacker vinterdag här uppe i norr. Några bilder från morgonen.....

Snö, is och lite till....

I arla morgonstund vågade jag mig ut på isen med försiktiga steg, medan solen smyger upp på himlen går jag där och mediterar över allt möjligt. Jag ser spår efter andra....inte människor utan mina vänner i skogen, det är förunderligt så avstressande och inspirerande det är att vistas ute i naturen. Lite bilder blev det också....

Fri och stark....

Längs Pärlälvens stränder ligger dimman tät, älven dansar fram fri, stark och outbyggd.....!

En natt med häxorna...

I somras hade jag förmånen att vara med på en fotokurs för Elisabeth Gustafsson (Naturfotograferna), vi är några kvinnor i Jokkmokk i varierande åldrar som är riktiga "fotonördar". Under kursens gång kom av någon anledning "häxor" upp i vårat medvetande...?, så vi beslöt att kalla oss för fotohäxorna.
Mästerhäxan Elisabeth trolllade med sin kamera och lärde oss en hel del, mycket lärorika och fantastiskt roliga dagar där vi frossade i foto.......En kväll åkte vi upp till mitt älskade Luvos, och besteg fjället Jarre i midnattssol, vi åkte vid 8-tiden och om jag minns rätt kom vi hem vid 3-tiden på natten. Här några bilder från "natten med häxorna".

Räddningsaktionen...

Det händer att renar går ner sig i Luvosselet nedanför våran stuga. På min morgonpromenad får jag syn på en ren som ligger och kämpar i det kalla vattnet....-25 grader!
Jag springer upp till stugan och larmar min man och en renägare i närheten....vi får ut båten och Lars Henrik kastar fast renen och halar in honom. Äventyret gick bra den här gången....renen fick vila ut i ett uppvärmt garage och klarade sig oskadd. Här några bilder som beskriver den dramatiska morgonen, inte tekniskt sett några mästerverk.....men speglar dramariken i det kylslagna landskapet.